22 oktober, 2010

Glada goa människor…

Hartjes-2

 

När jag på torsdagsmorgonen kom hem från träningen, passade jag på att göra ett ärende till banken, det passade så bra så jag kom dit strax innan de öppnade. Före mig fanns det tre andra män, som väntade på att klockan skulle bli 09.30 så dörrarna skulle slås upp.

image

Medan jag stod där och väntade kunde jag inte undgå att höra dessa mäns samtal och jag började le och kände mig så glad över att bara få finnas till, mitt bland alla goa människor. Jag gladdes åt deras spontana kommentarer till varandra, rakt på, enkelt, med spjuvern i blick, på äkta Jössehärs-dialekt! När det blev dags att gå in så rusade inte männen in utan höll upp dörren för mig först, trots att jag kom till banken sist!

image

Då fick de ännu ett plus, för jag blir glad när jag blir bemött på ett gammaldags och romantiskt sätt. Medan jag stod vid kassan och satte in mina pengar så hörde jag fortfarande hur den ena mannen skojade med kassörskan så hon skrattade gott och länge, hon var nog glad över att få starta dagen med ett  härligt långt skratt. Hela hon strålade – långt efteråt såg jag.

image

När jag skulle gå ut från banken så kom en annan man utifrån som skulle in i banken, men han backade tillbaka ut och med ett varmt leende höll han upp dörren på vid gavel till mig.

- Tack så mycket! Tack, tack sa jag leende och log så varmt jag förmådde mot honom, varvid han fyrade av ännu ett strålande glädjeleende.

image

När jag gick hem från banken, så kände jag att hur jag log, jag log hela vägen hem och kände tacksamhet över hur glad de hade gjort mig med så små saker, små gester, som inte kostar nästan någon ansträngning, men som kan betyda stor skillnad för någon. Min lilla tur till banken betydde att min förmiddag gick i fortsatt glädje över att det finns så många goa människor. Dessa män var totalt O-stressade (nytt ord tror jag Ler) och pratade med varandra som om de alla kände varandra, inklusive mig! Undrar om det går till så i Stockholm? Där har jag hört att man blir tittad lite misstänksamt på om man tilltalar någon okänd i en kö i butiken t.ex. Men det kanske bara är elaka rykten, jag är i alla fall glad över Jösse-häringarna här uppe i Arvikatrakten.  Goa, enkla, varma och skojfulla, precis vad man behöver en vanlig, lite tråkig torsdag förmiddag. Jag försökte ta det som en lärdom till mig själv, att i min tur försöka sprida vidare den glädje som jag själv fått genom glada, enkla människor, som bara var sig själva – det räckte långt!

Fyrbåken blinkar:

fyrbåken blinkar

(Jakobs brev kapitel 1, vers 22 – 25.)

Bli ordets görare, inte bara dess hörare, annars tar ni miste. Den som hör ordet men inte gör vad det säger, han liknar en man som i en spegel betraktar sitt eget ansikte: han ser sig själv men går därifrån och har strax glömt hur han såg ut. Men den som har blickat in i den fullkomliga lagen, frihetens lag, och håller sig till den och inte glömmer vad han hört utan verkligen gör något, han blir salig genom det han gör.

 

5 kommentarer:

  1. Ett vänligt ord och ett leende kan göra underverk ibland. Vi människor behöver varandra.Visst det finns olika sorters människor men de allra,allra flesta blir glada över ett vänligt ord och ett leende.

    Att veckorna går fort det vet vi ju sedan förut men nu tycker jag att det bara rusar iväg.Hoppas att allt är bra med dig. Önskar dig en skön helg.
    Kram
    Kerstin

    SvaraRadera
  2. Hej Kerstin! Allt är som vanligt, bara lite mer att klara av nu när jag läser bokföring vid sidan om, men det är ok. Jag önskar dig också en riktigt fin helg och säger tack så mycket för din kommentar!
    Kramar!

    SvaraRadera
  3. Hej min vän. Läste i en tidning för några år sedan om en ensam kvinna som berättade om hur hon kunde leva på ett leende en hel dag.Det tänker jag ofta på och försöker att ge människor jag möter ett leende även om jag inte känner dem. en del tittar på mig och undrar kanske vad jag är för någon konstig kuf, men det bjuder jag på.De flesta ser glada ut och ler tillbaka Nu fick din berättelse mig att bestämma mig för att tänka på det oftare. Önskar Dig en fin helg
    Marie

    SvaraRadera
  4. Hej min vän. Läste i en tidning för några år sedan om en ensam kvinna som berättade om hur hon kunde leva på ett leende en hel dag.Det tänker jag ofta på och försöker att ge människor jag möter ett leende även om jag inte känner dem. en del tittar på mig och undrar kanske vad jag är för någon konstig kuf, men det bjuder jag på.De flesta ser glada ut och ler tillbaka Nu fick din berättelse mig att bestämma mig för att tänka på det oftare. Önskar Dig en fin helg
    Marie

    SvaraRadera
  5. Vad roligt att läsa för det behöver vi mer av Marie! Så le, världen behöver ditt leende! Det är sant att det kan betyda enormt mycket för många och särskilt för den som lever ensam... Kram och en riktigt fin söndag önskar jag dig vännen!

    SvaraRadera

Kommentar: