30 september, 2011

Att bli tränad i vardagen…

Jag satt och tänkte tillbaka på livet och på de erfarenheter vi skaffar oss under livets gång. Tog en stund och tänkte bakåt i tiden och fann att de bästa och mest värdefulla erfarenheterna hade jag faktiskt fått under tider av svårigheter och motigheter, man formas av det svåra man möter. I tanken fortsatte jag att tänka på hur livet skulle ha sett ut utan en enda motighet eller sorg eller svårighet. Helt utan tårar, utan uppförsbackar, utan stenar på vägen, inga dalar – bara höjder och solsken och milsvid utsikt? Hur skulle vi bli då, tänkte jag vidare? Skulle vi kunna förstå de som hade det svårt som vi mötte på vår livsvandring, om vi aldrig hade varit i närheten av dalarna själv? Skulle vi sätta värde på solen och utsikten från toppen av berget, om det var det som var vår del dagligen?

ag2ozivs

Jag kom fram till att det är en som vet vad vi behöver gå igenom av svårigheter. En del har vi nog orsakat själva att vi hamnat i, andra gånger är vi verkligen oskyldiga till det som drabbar oss. Men jag tror att det är så att många gånger kommer inte vår Far rusande för att blåsa på våra såriga knän, sen vi ramlat omkull i det vassa gruset efter vägen. Kanske ramlade vi för att vi slet oss loss från Hans hand och rusade iväg på egen hand. Eller så skadade vi oss för att vi inte följde Far på vägen utan lät Honom gå ensam och sackade efter på vägen och hittade på egna äventyr. Dessa gånger tror jag att vår Far står med smärtande hjärta och ser på när vi själva borstar av oss gruset, förbinder de skadade såren och gråter av smärta. Jag tror att det gör lika ont i Far, ja ännu ondare än i vårt eget hjärta. Men Han vet att vi formas, att vi behöver lärdomen, för att gå bättre rustade framåt på livets väg. Han räcker ut handen på nytt och vi fattar den och är mer försiktiga med att lämna honom efter detta. För varje vurpa förstår vi mer och mer att vi verkligen behöver Honom.

99mm

Så jag kom på mig själv i dag att i stället tacka för motgångarna. Jag vet att jag blir starkare av dem, att jag lär mig av dem, och att jag inte möter dem ensam. Nu talar jag om vardagliga motigheter som möter oss alla av och till, men när jag drabbades av att min älskade Håkan fick hembud, då valde jag inte att vara stark. Då kröp jag upp i min Herrens famn och grät ut tills Hans kärlek hade hjälpt mig över det värsta så jag orkade fortsätta på vägen med Hans hand i min. Jag är helt beroende av kraften från Jesus och av Hans vägledning varje stund. Det tänker jag vara hela livet, så länge jag andas och finns till på den här jorden.

kattvänner

Men det kan vara en tröst också för dig i fall du har det jobbigt att tänka på att när du kommer ut på andra sidan tunneln, så kommer du att vara starkare än innan. Kanske inte direkt du kommer ut ur tunneln, men när din ögon har börjat vänja sig vid ljuset, så inser du att du inte längre är den samma. Du har fått erfarenheter som har blivit födda ut ur din smärta och nästa gång du kommer gående längs vägen och möter en nedböjd tyngd av bördor och gråtande människa, så kanske det är just du som vet bäst vad han eller hon behöver just då, och kan lindra och hjälpa. Men valet är ditt.

Fyrbåken blinkar:

star5

(Första Petrusbrevet kapitel 1 vers 6 – 9.)

Därför kan ni jubla, även om ni just nu en kort tid skulle få utstå prövningar av olika slag, för att det som är äkta i er tro – och det är långt dyrbarare än det förgängliga guldet, som dock måste prövas i eld – skall ge pris, härlighet och ära när Jesus Kristus uppenbaras. Ni har inte sett honom men älskar honom ändå; ni ser honom ännu inte, men tror på honom och kan jubla i outsäglig, himmelsk glädje då ni nu står nära målet för er tro: era själars räddning.

4 kommentarer:

  1. Vilket fantastiskt inlägg Myrra. En underbar beskrivning på hur det är. Det ligger en stor hemlighet, att kunna tacka Gud i livets alla förhållanden. Men det som hände, med din älskade Håkan, förstår jag helt och fullt. Man har den rätten, att verkligen få lägga sig i Guds händer, och bara få gråta ut. Man måste få ut det man bär på, innan man kan gå vidare. Annars kan hända, att man blir en bitter människa. Även om det är smärtsamt, och saknaden väller över en ibland, så hjälper oss Jesus på vägen, om vi håller oss till Honom. Och den svåra erfarenhet, som just du har fått gå igenom, gör att du kan hjälpa andra, som råkar ut för samma nöd...Önkar dig all rikedom ifrån himlen ! Kära Kramar!

    SvaraRadera
  2. Så klokt och fint skrivet,Myrra!!!....Ja,det är en stor andlig "hemlighet",att kunna Tacka Gud,i livets alla förhållanden....har vi lärt oss det,har vi kommit en bra bit i vår andliga tillväxt!!!......En välsignat skön och fin helg,önskar jag dig!!! Kram!!!

    SvaraRadera
  3. Hej Marguerite!
    Det är så att jag har verkligen fått testa det jag skrivit om här under två veckors tid. Att vara utan telefon kan tyckas vara ett litet bekymmer men det skapar fler problem än man kan ana, när man är beroende av snabba svar och besked med kunder i butik. Men så kom tanken till mig att vända min irritation och se det i ett annat perspektiv. Jag vet att jag har med mig något av lärdom ur de svårigheter jag möter och jag märkte vilken lättnad det blev när jag började att tänka annorlunda och vända på tankarna. Då ville jag så gärna dela med mig för jag tror att våra tankar många gånger sätter igång reaktioner och handlingar som vi kanske inte hade tänkt från början. Särskilt irritation kan ställa till det för oss i slutändan och vi kanske säger saker som vi inte kan ta tillbaka. Ett ord som är sagt är sagt och sårar, även om det kommer ett förlåt senare. Jag önskar också dig en riktigt fin helg Marguerite! Hoppas att solen skiner lika gott hos er som här i Arvika! Kramar!

    SvaraRadera
  4. Hej Vanja!
    Tack för dina ord Vanja! Och kan du ana vad som har hänt? Jag har fått min telefon tillbaka! Feler berodde på att de hade felkonfigurerat mitt modem på Telia och när de fann på vad orsaken var så gick det lätt som en plätt att rätta till det! Nu ska jag bara försöka att rätta till alla bekymmer som följer i spåren av att inte ha kunnat besvara eller ringa telefonsamtal.
    Här är så skönt solsken idag och det var det igår också! Kanonvarmt, så márten ser ut att bli fin för alla mártensfirare. Vi har márten i dagarna tre.
    Sänder stor kram tillbaka, med önskan om Guds välsignelse!

    SvaraRadera

Kommentar: