11 maj, 2012

Jag blev Befriad…

I dag är det den 11 maj och dagen när vi uppmanas att berätta våra vittnesbörd på nätet. Det här är mitt inlägg, dagen då jag blev befriad…

En dag under år 1982, blev jag mycket starkt sökt av Gud. Jag visste inte att det var Gud då, jag visste ingenting knappt om Jesus mer än vad jag hade lärt mig i söndagsskolan. Men nu visade det sig hur viktig söndagsskoleundervisningen faktiskt hade varit, för nu visste jag till vem jag skulle vända mig i min bedrövelse. Vad hade hänt som gjort mig bedrövad då kanske du undrar? Jag kan ärligt säga dig att inget speciellt hade hänt. Jag levde mitt liv som vanligt i sus och dus med fester på helgerna, och arbete under veckorna. Min lilla lägenhet var ofta fullproppad med folk på helgerna och vi festade ganska hårt. Det var förfester och danser och efterfester. Vi hade jätteroligt – trodde vi, för vi visste inte om det liv som låg och väntade tillsammans med Jesus. Inom mig hade jag en längtan efter Jesus som var stark och när mina kompisar hade blivit så fulla att de inte protesterade när jag satte på en skiva med kristna sånger då var jag lycklig. De sjöng med och jag sjöng med i låtarna och jag kände mig så upprymd och glad när jag fick sjunga om Jesus.

En dag satt jag som vanligt hemma i min ensamhet. Det var semester och det regnande, vilket innebar att Sveriges Television sände så kallade regnfilmer. Dessa fanns inte med i programförklaringen, utan dessa sände de just när det gick stora lågtryck med regn över sommar Sverige. Den här dagen satt jag och såg en film med Ingrid Bergman i huvudrollen. När filmen var slut hände något märkligt med mig. Jag började se mitt liv som på en film. Jag såg små snuttar från olika episoder och år för mitt inre, bildsekvenser, minnen, sådant som jag aldrig ägnat en tanke, kom nu med full styrka forsande över mig som ett kraftigt vårregn. Jag hade ALDRIG sett mig själv på det sättet som dessa bilder visade mig! Oskyldiga saker som jag hade tyckt de var när de hände, visade sig nu i sina rätta proportioner och jag fick en fruktansvärd gammaldags syndanöd. Jag vet inte hur lång tid det tog, som dessa bilder spelades upp för mitt inre, men när det äntligen var klart så var jag fullständigt förkrossad över mig själv. Nu kom minnet av Söndagsskolans Jesus till mig med full kraft och jag visste att nu var det verkligen läge att be Jesus om förlåtelse! Men hur skulle jag kunna komma till Honom med all denna bedrövlighet och allt detta elände som jag hade levt? Jag visste ju inte då, att man får komma som man är till Jesus.

Det slutade med att jag själv bar runt på min börda av denna outsägliga smärta som det innebar att ha fått ett kraftigt ljus över mitt liv, som om någon hade satt blixtbelysning på det. I flera dagar grät jag över mig själv så kraftigt att jag inte kunde ta mig för att göra något annat än att gråta av ren förtvivlan och förkrosselse över mig själv. Det enda jag förmådde var att darrande viska till Jesus mellan gråtattackerna : “Förlåt mig Jesus… förlåt mig Jesus… förlåt….

Men ingen lättnad inträdde och jag gick ut på promenader och lät tårarna rinna fritt, och kände den oerhörda smärtan över mig själv gripa som ett vilddjur i mitt hjärta och närapå slita det i stycken. Efter en sådan dag gick jag till sängs och vet inte sedan om jag drömde eller var vaken för helt plötsligt såg jag ett kraftigt vitt moln för min inre syn.  Molnet var så vitt så det lyste vitare än vitt och rörde sig, det liksom “kokade”  och ur molnet kom ett kraftigt ljus. Jag kände hur jag “hisnade” i magen, som när jag var liten och pappa körde bilen fort över ett backkrön. Nu blev det samma känsla i magen och jag stirrade rätt in i ljuset. Då hörde jag en röst komma ur det kraftiga ljuset. Orden som jag hörde förstod jag inte men kärleken och mildheten i rösten förstod jag. Jag hade ALDRIG hört en sådan kärlek i en röst, inga ord i världen finns som kan beskriva dem. Det som hände när jag lyssnade till orden var att jag fylldes av en mäktig frid, en frid som var så kraftig att den inte heller går att beskriva med våra ord.

Nästa gång jag minns något var på morgonen, jag vet inte om detta just hade hänt eller om jag hade sovit under natten. Men jag satte mig kapprak upp i sängen och mindes rösten och kärleken. Friden fanns kvar inom mig som en djup, stilla glädje och all min ångest var borta. Jag mindes orden jag hade hört igen och mindes tonfallet mycket tydligt och klart. Orden jag hade hört och som jag aldrig i evighet ska glömma  var: “NU är du fri! Du ÄR befriad!

Men vad kunde det menas med dessa ord? Det visste jag inte då, men tog fram min bibel, fortfarande i ett lyckorus över min nya frid. Jag bläddrade lite på måfå i bibeln. Var skulle jag kunna finna vad som menades med dessa ord? Efter en kort stund fann jag kapitlet i Lukas kapitel 4 vers 18 – 19. Det var Jesus som läste ur Profeten Jesajas bok i templet. “Herrens Ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de  förtryckta frihet och förkunna året som Herren har valt.”

När jag hade läst orden, förstod jag och förstod ändå inte. Jag tänkte att det måste ju i alla falla vara något bra det betyder, eftersom jag mår så här bra. Just då visste jag inte att orden “Bli befriad och att bli satt fri” betydde att få sin synd förlåten och få bli befriad från satans fängelse och bojor, från det grepp som han hade försökt hålla mig fången i. Det skulle jag få lära mig längre fram.

När jag den här dagen gick ut i naturen så blev jag så förundrad över hur annorlunda den såg ut. Trädens färger och himlens färg, det var som om någon tvättat allting rent och allt hade så klara rena fina färger. Och på insidan hade jag friden kvar som en ständig följeslagare. Jag blev aldrig mer densamma efter denna dag. Från denna dag började min vandring med Jesus på allvar. Men jag hade ingen kunskap och hade inga kristna vänner, fann inga kristna böcker, så utåt sett inträffade ingen förändring så där på direkten. Men Jesus själv var min vägvisare och förde mig så småningom tillsammans med kristna vänner, lärde mig mer om dopet och vikten av att leva hel-överlåten för Honom. Så många år senare, hade Herren fört mig till den plats där det inte längre fanns någon återvändo. Då valde jag helhjärtat att lämna allt det gamla och endast tillhöra Jesus Kristus, fullt ut. Att det dröjde så många år för mig att komma fram till detta beslut berodde nog på att jag gick ensam med Jesus och Han lät mig gå i min egen takt och undervisade mig under tiden. Om jag hade träffat kristna vänner tidigare så hade det kanske blivit en kortare vägsträcka att gå, men jag tror faktiskt att det fanns en mening med att vägen fick ta några år.

Den dagen jag hade gått med i Pingstförsamlingen i min hembygd så blev jag efter mötet inbjuden på kaffe till två underbara äldre syskon i församlingen. De sjöng för mig och spelade piano och gitarr och medan kaffet kokade gick en av systrarna ut i trädgården och klippte av en av de vackra rosorna som hon ställde i en liten glas-kopp vid min plats vid kaffebordet. Jag stirrade andäktigt på den vackra röda rosen. Det var något speciellt med den! Så stor! Så vacker! Aldrig hade jag sett en så vacker röd ros. Det var som om själva rosen ville säga något till mig. Jag frågade vad detta var för en sorts ros? “Det är en Ingrid Bergman-ros” svarade systern utan att veta att cirkeln just hade blivit sluten för mig och att det var som ett tecken från Herren. Som att rosen kom direkt från Honom! Det var på det sättet min vandring med Herren började, regnfilmen jag såg med Ingrid Bergman, det var dagen när min syndanöd tog tag i mig. Den dagen som Herren började undervisa mig. Nu hade jag tagit ett beslut, det mötet vi just hade varit på var ett välkomstmöte för mig där de hälsade mig välkommen i församlingen och jag hade beslutat att från och med nu var det Jesus som jag ville följa – fullt ut! Och systern visste inget om Ingrid Berman när hon hämtade rosen. Men för mig blev den som ett VÄLKOMMEN HEM MITT BARN - från Herren själv!

Till dig som ännu inte har tagit emot Jesus Kristus kan jag ärligt säga, att det är det bästa valet jag har gjort i hela mitt liv. Aldrig byter jag bort den skatt jag fått, jag har blivit himmelsk miljonär, som de sjunger i visan. Har du inte tagit emot Jesus Kristus ännu i ditt liv? Be Honom visa dig vägen, och var sedan uppmärksam på dina tankar. Han kommer att ta dig på allvar! Har du orkat läsa ända hit så vill jag önska dig Guds välsignelse från hela mitt hjärta!

Tack Jesus för mitt liv med dig!

13 kommentarer:

  1. Jag läste allt och tar tacksamt emot din hälsning.
    Nu ska jag fram till Vägkorset, vårt diakonicenter med ett mycket omtyckt café.
    Om du har vägarna häråt är du så välkommen!
    Caféet är öpet varje vardag klockan 10.30-14.00
    Det ligger "mitt i byn" , kyrkflaggan finns utanför så att man inte ska missa. ;-)
    Sänder nu även dig Guds välsignelse och önskar dig en riktigt fin och välsignad helg.

    SvaraRadera
  2. Hej Bollebygdsbo!
    Jag tycker Vägkorset låter så bekant, undrar om de kanske har gjort någon beställning från Fyrbåkens presentbutik någon gång? Mitt minne sviker mig men jag har i alla fall läst om det på din blogg. Har jag vägarna förbi så ska jag hålla utkik efter det, så roligt det skulle vara med ett besök!
    Tack för att du har orkat läsa hela berättelsen. Ja, de uppmanade oss att ge vårt vittnesbörd i dag den 11 maj på nätet, så då passade jag på att ge även mitt vittnesbörd.

    Tack för din hälsning! Ha nu en riktigt fin sommar! Guds välsignelse i rikt mått! Kram!

    SvaraRadera
  3. Underbart att få ta del av ditt vittnesbörd kära Myrra. Och jag hoppas att många ska kika inom här och läsa om hur det kan vara att möta Jesus. Ingen är ju den andra lik, och Jesus möter oss alla personligt, på Hans eget vis...Var välsignad och ha en underbar helg. Kramar !!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Annika!
      Mitt svar till dig finns längre ner. Jag glömde att klicka på "svara" innan jag svarade dig så inlägget hamnade inte på rätt ställe! Kram!

      Radera
  4. Vilket fantastiskt vittnesbörd Myrra..önskar dej en underbart skön helg
    Kram
    marianne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marianne!
      Tack för att du tog del av det! Det var inför Jesusmanifestationen som de har vädjat att vi ska gärna ge vårt vittnesbörd på nätet. De flesta kanske inte blir så långa, men när man pratar om Jesus är det svårt att stoppa. :-)

      Tack för att du ville ta del av vittnesbördet. Många kramar till dig och en önskan om en varm, go och välsignad helg till er!

      Radera
  5. Hej Annika!
    Tack för att du har orkat plöja igenom den långa texten! Det var omöjligt att sluta skriva för jag blev själv så inspirerad vid tanken på dessa dagar när det verkligen hände. :-)

    Önskar dig en fin och välsignad helg! Kramar om dig!

    SvaraRadera
  6. Jaha. Ska du till Jesusmanifestationen eller?...


    /Hej då

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Andreas!
      Jag önskar jag kunde vara med, men mina knän tillåter inte att jag står och går så mycket som du skulle bli att delta där. Jag får be för dem hemma i stället.
      Ha en fin helg Andreas!

      Radera
  7. Tusen takk for at du deler ditt vitnesbyrd
    med oss søster!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
    Enig med Annika!!!!!!!
    Håper mange kommer inn å leser!!!!!!!!!!!!!!!!!!

    Hilser deg og dine med:

    Rom.15
    13 Må hoppets Gud uppfylla er med all glädje och frid i tron,
    så att ni överflödar i hoppet genom den helige

    Filip.1
    3 Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er.
    4 Så ofta jag ber för er alla gör jag det alltid med glädje.
    6 Jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk i er
    också skall fullborda det intill Kristi Jesu dag.

    Upp.3
    8 Jag känner dina gärningar. Se, jag har låtit en dörr stå öppen för dig, en dörr som ingen kan stänga, ty din kraft är ringa och du har hållit fast vid mitt ord och inte förnekat mitt namn.

    HALLELUJA SØSTER!!!!!!!!!!!!!!!!!!

    Vi her på Katthult ber for deg og dine!!!!!!!
    Hilsen med Guds rike velsignelse!!!!!!!!!!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Jan Samuel!
      Tack ska du ha för din uppmuntran! Tack också för de välsignade verserna, fulla av kraft! Jag är tacksam över att få vara en del i era böner och jag ber för er och speciellt din syster Jan Samuel!
      Guds välsignelse i rikt mått till er!

      Radera
  8. Tack för ditt underbara vittnesbörd,Myrra!!!
    Jag hoppas och ber att många ska få ta del av detta,bli frälsta och komma till kunskap om Sanningen!!!
    Herren välsigne dig i överflödande rikt mått!!!
    KRAMAR I MASSOR!!!

    SvaraRadera
  9. Hej Marguerite!
    Tack snälla Marguerit, och tack för att du ville läsa det långa vittnesbördet! Jag önskar också er Guds välsignelse! Tänker på er och sänder stor styrkekram!

    SvaraRadera

Kommentar: