05 augusti, 2014

En Gudskvinna att minnas…

eva spångberg

I början av 2000-talet var jag och min man tillsammans med vår församling på en församlingsresa som bl.a. gick till Gamla Hjälmseryd och Eva Spångberg. Det blev ett möte som jag aldrig glömmer. Denna kvinna hade levt mycket nära Herren, det kände jag i den gudomliga atmosfär som omgav henne. Hon hade en varm blick och ett gott hjärta för både människor och djur. Duktig träsnidare, själv kallade hon sig “förkunnare i trä”.

Det jag extra mycket älskar hos henne när jag lär känna henne genom hennes böcker, är hennes ärlighet och enkelhet. Hon ägde en stor ödmjukhet och satte ingen människa före någon annan oberoende av hur rika eller fattiga de än syntes vara. Jag tror att när man tidigt börjar att helhjärtat följa Gud och får den Helige Ande som Hjälpare och Lärare, så blir kunskapen om livet rikt genuin. När det blir en relation med levande Gud istället för en religion med lagiska övningar, då sätter det spår i livet som kommer andra till del när Gud använder sitt redskap i tjänst för andra. Hon hade ett unikt sätt att nå fram till människors hjärtan och öste ur sitt hjärtas goda förråd fram guldkorn för andra att ta vara på.

Eva Spångberg fick sluta sitt liv på jorden den  8 november 2011. Jag är så tacksam för all undervisning hon har delat med sig av via både böcker och dvd, en skatt för oss att ta del av. Vi har nu en del av hennes böcker hemma i vår kristna butik Fyrbåken bok och present. Välkommen dit och låt dig inspireras av denna Gudskvinna som var så unik.

 

Fyrbåken blinkar:

111

(Jesaja kapitel 50 vers 4)

Han väcker var morgon mitt öra, Han väcker det till att höra på lärjungesätt.

12 kommentarer:

  1. Så märkligt!
    Vi satt just och talade om Eva i söndagskväll när vi var på besök hos goda vänner.
    Mannen i huset ( som hjälpt Eva mycket ) har i sin ägo den skulptur som Eva höll på med allra sist och som inte hann bli färdig.
    Den föreställer Jesus,bärande sitt kors och man kunde se var hon hade slutat karva, i änden på korset.
    Någon i sällskapet tyckte att han skulle göra den färdig,men han sa att han ville spara den precis som den är, vilket jag väl förstår.
    Några gånger var vi med henne och sjöng, dit hon var kallad att tala minns jag,men det var längesedan.
    Ja,hon är värd att minnas och det strömmar fortfarande folk dit där hon bodde,det är en gammal väninna till oss som sköter om det nu...
    Gamla Hjälmseryd ligger så nära där vi bor och vi skulle väl haft tillfälle att träffats om vi hade känt varandra då, Myrra?

    Önskar dig all Välsignelse och Tackar dig för det du delar med dig av!
    KRAAAM!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marguerite
      Vad intressant att läsa ditt inlägg! Jag tror också att mannen tog ett klokt beslut som bevarade korset precis som det var. Eva ville kalla sig "förkunnare i trä" och då blev detta kors liksom hennes sista hälsning till oss. Det är så många guldkorn i hennes förkunnelse och jag känner stor hunger efter att bara få läsa mer och mer av hennes undervisning. Hon hade så otroligt mycket att ge av livserfarenhet tillsammans med Herren. Så fylld av kärlek var hon som strålade fram ur hennes blick.
      Ja, tänk om jag hade visst att vi var så nära er då! :-)
      Önskar dig nu en välsignad vecka. Stor kram!!!

      Radera
  2. En underbar kvinna som jag träffade några gånger. Såg även reprisen om henne på tv för lite sedan. Fortfarande är det många som besöker hennes plats i Gamla Hälmseryd, och hon har även en egen nisch i Uppsala domkyrka såg jag, när jag var där. Hon var verkligen en tillgång för de utslagna i samhället. Ha det gott och välsignat. Kramar :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Annika
      Åh, den reprisen missade jag! Den hade jag gärna velat se. Ja, tänk vilket föredöme hon var, en riktig Gudskvinna.

      Kramar tillbaka till dig Annika. Ha en välsignad fortsättning på veckan!

      Radera
  3. Skall en kvinna lära och predika i församlingen? Det är alltid härligt att höra om kvinnor och män som älskat och fruktat Gud. /Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig
      Ja, visst är det underbart att få ta del av undervisning från den som Gud använder som sitt unika verktyg. Eva hade mycket att ge till människor. Det var så tydligt att hon hade förstått de viktigaste två buden i Bibeln: Att älska Gud av hela sitt hjärta, hela sitt förstånd och av hela sin kraft och att älska sin nästa, som sig själv. :-)
      Ha en välsignad vecka!

      Radera
  4. Men Guds Ord säger att en kvinna inte skall uppträda som lärare. (1.Tim.2,12). Vilken Bibel har ni? Mvh Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig
      Den stridigheten ger jag mig inte in i, det är det tillräckligt många som gör sedan tidigare. Jag är mer intresserad av att människor blir frälsta och att kärleken från Jesus får spridas ut till människorna. Eva var en kvinna som hade en djup källa inom sig av livgivande vatten som hon generöst delade med sig av till dem som törstade efter det rena vattnet. Hon tvingade ingen att lyssna på henne, det fick den göra som så önskade. Jag tackar Gud för Eva Spångberg och alla andra som vill stå i tjänst för Gud - både kvinnor och män.
      Ha det gott Stig.

      Radera
  5. Ja, vi skall bli frälsta. Kärleken till Jesus, ger oss lust och vilja att lyda Guds Ord. Jesus kan inte stå för sig själv. Ordet och Jesus hör väl ihop? Man kan väl inte älska Jesus och strunta i vad Guds Ord säger? Gör ni så? /Stig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej igen Stig
      Det finns en fara i att ideliga diskussioner om Bibelns tolkning kan ta udden av kärleken som vi är satta att ge vidare till våra medmänniskor. Kärleken kommer från Gud och med den ska vi besegra allt det onda. Jag tänker mest på de människor som ännu inte har kommit till tro fullt ut på Jesus Kristus. De kanske är sökare och drar sig bedrövat undan när de möter kall lagiskhet från andra kristna. Var är kärleken i detta resonemang?

      Det finns en lärdom i Bibeln för att beskriva vad jag menar. Den står att läsa i Lukasevangeliet kapitel 18 vers 9 - 14.

      Detta är Jesu egna ord när Han undervisar: Till några som litade på att de själva var rättfärdiga och som såg ner på alla andra riktade Han denna liknelse:

      "Två män gick upp till templet för att be, den ene var farisé, den andre tullindrivare. Farisén ställde sig och bad för sig själv: "Jag tackar dig, Gud, för att jag inte är som andra människor, tjuvar och bedragare och horkarlar, eller som tullindrivaren där. Jag fastar två gånger i veckan, jag lämnar tionde av allt jag köper.

      Men tullindrivaren stod avsides och vågade inte ens lyfta blicken mot himlen utan slog med händerna mot bröstet och sade: "Gud, var nådig mot mig syndare."

      Jag säger er, det var han som gick hem rättfärdig, snarare än den andre. Ty den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, men den som ödmjukar sig skall bli upphöjd."

      Detta var alltså Jesu egna ord. Hoppas att du förstår bättre nu hur jag menar.
      Ha en fin kväll.

      Radera
  6. Jesus, Paulus, och fler i Bibeln höll inte tillbaka sanningen. Där bevisade de sin kärlek till människorna. Många Kristna idag, struntar blankt i vissa tydliga Guds Ord, till stor förlust för sig själv och för andra. /Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig
      Jag förstår din synpunkt. Ha det fortsatt gott nu. :-)

      Radera

Kommentar: