23 oktober, 2014

Vi bär själva ansvaret...



De beslut vi själva fattar kan vi aldrig skylla på någon annan. Vågar vi stå för vår tro på Jesus i alla sammanhang? Finns det områden där vi skäms för vår tro och hellre vill gömma undan den ifall vi skulle möta kritik? Hur hanterar vi vår tro ute på arbetsplatser och när vi möter bekanta och vänner som vi vet är negativa till tron på Jesus?

Sista tiden har det blivit så levande för mig detta att vi alla ska göra räkenskap en dag. Alla kommer vi att stå inför Jesus, vare sig vi vill det eller inte, både frälsta och inte frälsta. ALLA knän kommer att böjas inför Jesus Kristus! Också den som aldrig har velat veta av Honom kommer att böja sina knän och inse att allt var sanning det som Bibeln talade om. Då räcker det inte att vi skyller på att alla andra gjorde på ett visst sätt eller att alla andra hade samma åsikter. Då är vi helt ansvariga för våra egna ord och handlingar. 

Därför känner jag så intensivt att vi ska påminna varandra om detta. Att vi vågar stå för vår tro också när vi är rädda att åka på kritik och möta hån. Att vi vågar säga vår mening, även när den stora hopen tycker annorlunda och vi riskerar att hånas och kritiseras.  Att tiga kan också vara att samtycka. Vi ska stå upp för Jesus Kristus, vara oerhört fyllda av tacksam glädje över att Han har befriat oss och inte skämmas över vår Herre och Räddare! Vi behöver vara orädda och frimodiga inte bara i kyrkan, utan även när vi möter en tuffare miljö, ute på arbetsplatserna och ute på sociala medier, ja överallt där vi möter människor som brukar kritisera kristna och deras Herre, Jesus Kristus. 

Jesus själv säger att Han kommer att skämmas för oss inför sin Fader i himlen, om vi skäms för Honom här på jorden. Så allvarligt och hög tid att tänka på... Jesus kan vara här när som helst! Han älskar oss och vill att vi alla ska bli räddade.

Fyrbåken blinkar:


(Matteusevangeliet kapitel 10 vers 32 - 33)

Var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall jag kännas vid inför min Fader i himlen. Men den som förnekar mig inför människorna, honom skall jag förneka inför min Fader i himlen. 


10 kommentarer:

  1. Ja, det tycks som om vi fått samma budskap,kära Myrra!
    Detta har talat starkt också till mig, att vi har ett ansvar
    var och en inför Herren och varandra.
    Ansvar för våra pund och det uppdrag som Herren Jesus har givit oss...
    Tack för ditt inlägg, det stärker i tron att det är fler som har fått detta på sina hjärtan och du uttrycker alltsammans så fint.
    Herrens rika Välsignelse, kära vän!
    KRAAAM!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marguerite
      Ja, det är säkert något som behöver tryckas extra på eftersom våra tankar fördes till samma ämne. I Sverige idag trycker i stället vårt samhälle på att vi ska själva bestämma vad som är rätt och fel. "Det som är rätt för dig kanske inte är rätt för mig". På så sätt blir de sina egna gudar och kommer vilse och bort från Guds eget ord. Man pressar fram lagar som ligger i strid med Guds ord och de som gör det drar också andra vilse. Så det är hög tid att vi tänker på vårt eget ansvar när vi står inför Gud en gång. Vi kommer inte att kunna stödja oss på att vi ju bara gjorde som de andra. Vi har ett eget ansvar.
      I dag spöregnar det i Arvika och blåsten viner runt knutarna. Sådana dagar behövs också. Nu önskar jag dig en riktigt god fortsättning på veckan. Stor kram till dig min kära vän och Guds välsignelse.

      Radera
  2. Mycket bra skrivet. När vår mening stämmer överens med Guds Ord, är vi saliga. Vi bär ansvar för alla våra handlingar. Pastorn och församlingen kan gå vilse, men Guds Ord står fast. Så låt oss växa upp och bli mer bunden till honom som är huvud, Kristus. Så blir vi mer fasta, frimodiga, sanna, trogna, orädda, personliga, självständiga, Guds män och kvinnor. /Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig
      Ja Amen och tack och lov för Guds ord som är Sanningen. Den tid vi nu lever i tycker jag så tydligt stämmer överens med det som Jesus sa skulle komma. Han förberedde oss på att vi måste ta vårt kors och följa Honom och vara beredda på att möta både förföljelse och hån. "En tjänare ska inte förvänta sig att få det bättre än sin herre, sa han. Har de förföljt mig kommer de också att förfölja er." Men Han sade också att vi skulle jubla när vi blir hånade för det bevisar att vi är på rätt väg. Så vi får frimodigt hålla fast vid det som Jesus lärde oss och inte vara rädda för kritik eller hån. Kanske kan våra ord eller handlingar istället föra någon närmare Jesus.
      Med önskan om Guds Välsignelse till dig Stig.

      Radera
  3. Det där "Det som är rätt för dig kanske inte är rätt för någon annan." eller vad folk kan tänkas säga.

    Men, tänk om vissa menar, att olika människor t.ex. har olika uppgifter för Gud eller olika öden givna av Gud. Hur ska man säga emot sånt om folk säger så? Jag har nog svårt ifall folk kommer med sånt. Undrar kanske hur man bör svara.


    /

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Andreas
      Ja det kan vi inte säga emot, för olika gåvor har vi ju fått av Herren. Det jag menar är när människor säger t.ex. "det som är rätt för dig kanske inte är rätt för mig" - när de syftar på att det Gud säger i sitt ord inte känns rätt för dem utan de har andra sätt att se på det hela och vill välja sina egna vägar, göra sina egna val. Och när våra egna val inte stämmer in på den väg som Bibeln har lärt oss att gå - då är vi ute på ett farligt område. Om vi som exempel tar en människa som inte är frälst som kommer fram till ett vägskäl. Väl där blir hon ett ögonblick stående och funderar över vilken väg hon ska ta. Hon väljer den som känns bäst och tycker att det var ett bra val. Lite senare möter hon en troende vän som varnar för den väg som hon just är inne på eftersom den vägen är en väg som Gud själv har varnat oss att gå på. Hon svarar då att "det som är bäst för dig kanske inte är bäst för mig". Då har hon skapat sig en egen gud eller så är hon själv sin egen gud, eftersom hon struntar i vad Guds ord säger.
      Men som du säkert har märkt Andreas så är Internet och media sprängfyllda med en annan sorts andlighet än Bibeln och där man får precis som på ett smörgåsbord plocka till sig det man vill ha själv för sitt ego. Som att man själv är sin gud och kan bestämma och avgöra vad man behöver. Istället för att fråga Guds ord vad som är rätt och fel så uppmuntrar man människor att det är de själva som bestämmer vad som är rätt för dem. Men utan Guds ord som ledstjärna kommer vi vilse.

      Det är det jag menar när jag säger att vi behöver jämföra våra egna val med den väg som Gud vill att vi ska gå. Läsa Bibeln och be Guds Ande om vägledning. Många människor som ännu inte är frälsta tror på Gud men de vill göra sina egna val, oavsett vad Bibeln har att säga.
      Undrar om jag förklarar så du förstår vad jag menar Andreas, annars så återkom jättegärna så ska jag försöka förtydliga.
      Ha en ny fin och välsignad vecka.

      Radera
  4. En annan sak. Det där med att ta ansvar. Det är kanske mycket populärt att man i samhället talar om att ta eget ansvar, eller att var och en ska ta ansvar för sitt eget liv och sina egna handlingar, och kanske ta ansvar för sina beslut.

    Att ta eget ansvar kan kanske låta bra för all del; allt kan låta bra om det sägs i en viss ton?

    Men; jag kanske har funderat på det där med ansvar under åren. Kan en person som är så att säga liten på jorden ta lika mycket ansvar som en auktoritär bestämmande person?... Kan en svag person ta lika mycket ansvar som en stark person?... Inte brukar ni väl för övrigt kräva att en femåring ska ta samma ansvar som en femtioåring?...

    Jag kanske till och med tycker, att två personer i samma ålder inte kan utkrävas ta lika mycket ansvar, därför att folk kanske är olika starka och så.

    Däremot kanske var och en kan ta nåt ansvar, men kanske inte ta lika mycket ansvar, utan var och en efter dennes förmåga.

    Jag själv känner mig nog som en mycket liten person, och känslig person. Så jag kanske har berörts genom åren extra hårt om folk drar alla över en kam, eller förväntar sig lika mycket av alla.

    Litenhet kanske inte är erkänt av samhället, och det kanske är mycket svårt att bevisa att fenomenet ens existerar. Kanske är det så att litenhet har en andlig förklaring, och folk och samhälle helt enkelt inte tror på det andliga.

    /

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Andreas
      Tack för en mycket intressant vinkling av vårt inlägg om ansvar. Jag börjar mitt svar genom att citera dina egna ord i slutet av din kommentar.
      Du skriver: " Jag själv känner mig nog som en mycket liten person, och känslig person."
      När jag läser den meningen så tänker jag att du är då precis som Gud vill att vi ska vara. För nu ska vi se på det sätt som Gud ser på oss och inte på det sätt som samhället ser på oss. Vad samhället tycker är ju "världens" sätt att se på saker och ting och går ibland på tvären med vad Bibeln säger. Men Gud själv säger i sitt ord att vi ska vara som ett litet barn. Han tar barnet som förebild och exempel.

      Så det viktiga är inte vad samhället tycker om oss, utan vad Gud anser om oss. Och Han älskar oss först och främst för de vi är och Han älskar oss lika mycket, varenda en av oss. Ingen känner oss så bra som Han känner oss till och med bättre än vi gör själva. Han vet också om våra begränsningar, och dömer oss inte för dem.

      Det jag menar med ansvar är när man av rädsla för att inte ligga bra till hos människor, istället väljer att tycka lika som dem och följa hopen, även när det går på tvären med Guds ord och även när man har förmågan att inte följa dem.

      Jag citerar dina ord igen: "Däremot kanske var och en kan ta nåt ansvar, men kanske inte ta lika mycket ansvar, utan var och en efter dennes förmåga."

      Detta är så bra skrivet Andreas! För så tror jag att Jesus ser på oss också. Han avkräver ingen något som den personen inte har förmåga till. Han ser till hjärtat och vad som finns i hjärtat. Därtill älskar Han oss så otroligt mycket att vi inte ens kan tänka eller beskriva det. Men den som har förmågan - och det är många som har den förmågan - de behöver inte vara rädda för att bekänna sin tro på Jesus och att de är frälsta. Håller de sedan fast vid sin tro så vinner de ofta respekt på arbetsplatsen. Många frälsta som har gjort så, har fått uppleva hur många sökare kommer till dem och ber att få prata lite djupare om frågor som berör tron. Då kan det ske mycket gott och vi är på rätt väg att vinna fler till himmelriket.

      Jag citerar din ord igen för du skriver så bra:
      "Litenhet kanske inte är erkänt av samhället, och det kanske är mycket svårt att bevisa att fenomenet ens existerar."
      Nej, jag håller med dig. Samhället verkar inte acceptera litenhet, för där strävar många efter att vara störst, vackrast, rikast, osv. Men Gud ser tack och lov på ett helt annat sätt. Han säger
      "Sannerligen, om ni inte omvänder er och blir som barnen, kommer ni aldrig in i himmelriket. De som gör sig själva små som det här barnet är störst i himmelriket, och den som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig". (Matteus kap.18 verserna 3 - 5)

      Tack för alla dina tankar som du delade om detta Andreas.Jag satte stort värde på att få ta del av dem.

      Ha en välsignad och fortsatt fin vecka.

      Radera
  5. Du har verkligen en förmåga att svara på ett fint, förklarande och kärleksfullt sätt Myrra..det är en fin gåva det.
    Tack för att du påminner oss alla om detta och må vi alla stå upp för vår tro i alla sammanhang.
    Stor kram till dej och ha en fin vecka min vän.
    Marianne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marianne
      Tack min goa vän för uppmuntran! :-) Ja, vi får vara beredda på att möta både det ena och det andra i dessa tider. Det är en märklig tid vi lever i när så mycket accelererar mot Bibelns ords uppfyllelse.
      Stor kram tillbaka till dig vännen :-)

      Radera

Kommentar: