27 juni, 2015

Låt Bibelns ord tala till dig...


Jag minns hur det var för mig när jag började läsa Bibeln. Mitt sökande efter sanningen, efter det som var äkta och hållbart, ledde mig fram till att ta fram min gamla Bibel. Någonstans på djupet i mitt hjärta låg det samlat, all den information om Jesus som jag hade fått ta emot från tidiga barnaår, från Söndagsskolan och från vanliga skolan. När jag kom till en speciell punkt i livet så dök längtan efter allt detta upp. Guds ord är ett levande ord, så den information jag tidigare fått om Jesus, den låg fräsch och orörd som en dyrbar skatt och väntade i mitt hjärta. Nu när jag behövde det som bäst så kom alla de små Bibelverser som jag hade fått lära mig i Söndagsskolan fram som ett rinnande klart vatten. Det var små "språk" som Söndagsskoleläraren kallade det. Varje elev skulle lära sig ett litet språk utantill och läsa upp på Söndagsskolan för läraren och alla eleverna. Det kunde vara t.ex. "Gud är god". "Gud är trofast". "Herren är min Herde". "Gud är kärleken". Ja, en del språk kunde vara lite längre också, men de fick inte vara för långa, för en del av oss barn var så små att vi kanske bara var i 4-5 års-åldern. Alla dessa små språk hade samlats som en skatt i mitt hjärta tillsammans med texterna från psalmerna vi fick sjunga varje morgon i skolan, bönerna vi fick starta och sluta dagen med, och kristendomsundervisningen i skolan.

Nu bestämde jag mig för att ge Bibeln en chans. Jag var bara 26 år då och hade inga kristna vänner, det var mest hålligång och fester bland mina vänner och det var det liv jag var van att leva. Men jag startade mitt sökande i Bibeln. Det var ingen struktur på mitt läsande, jag slog i Bibeln lite här och än där, läste små strofer och kände att de tog tag i mig. Hur mycket de tog tag, skulle jag bli varse efter en tid! Jag kände att jag inte förstod så mycket av vad jag läste, men kände ändå en ångest som började växa inom mig. Att jag var inne på fel spår i mitt liv blev så tydligt, och jag blev mer och mer orolig för varje gång jag läste. Nu i dag vet jag, att när Guds ord träffar ens egen orättfärdighet, så känns det! Så här säger Bibeln:

"Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tve-eggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar. Ingenting kan döljas för Honom, allt skapat ligger naket och blottat för Hans öga. Och inför Honom är det vi ska avlägga räkenskap".
Hebreerbrevet kapitel 4 vers 12 - 13.

Det stämde så bra för jag riktigt kröp ihop av olust, jag kände att jag inte levde rätt, men det var för jobbigt att försöka att göra något åt det. Det var enklare att bara låta allt vara. Jag sa till Gud i ett försök att förklara mig: "Jag blir nervös av att läsa Bibeln och tänker lägga undan den! Jag klarar inte detta Jesus, jag mår bara dåligt när jag läser"!!! Och det märkliga var att trots att jag inte kände Gud då, så kunde jag ändå ana en värme, som om någon såg på mig med varm och kärleksfull blick och sa: "Gör så om du vill. Jag väntar här på dig tills du är redo!" Kanske inbillade jag mig, men det kändes precis som om någon verkligen kärleksfullt lät mig göra en egen flygtur, som när föräldrarna låter sina barn åka ensamma på en lång resa för första gången och nervöst väntar därhemma och följer deras färd på avstånd. Nu tillhör inte Gud den nervösa typen, men lät mig ändå göra mina egna val och erfarenheter. Han visste redan i förväg hur det skulle sluta.

Att backa bort från Gud var det sämsta beslut som jag någonsin kunde ha tagit, men det förstod jag inte då. Nu började allt gå riktigt på tok. Jag fattade felaktiga beslut som blev till rena katastrofen, och under denna tid förlorade jag också min pojkvän som jag älskade så högt men som jag inte förstod att ta vara på. Allt gick fel, jag kände verkligen att jag hade nått botten. Och det var precis dit Gud ville ha mig. Där kunde Han börja tala till mig och jag var beredd att lyssna.

För att göra en lång historia kort så kom jag snart tillbaka för att söka Jesus på nytt. Allt skedde i min ensamhet för jag ville inte gå till någon kyrka och inga kristna vänner kände jag. Men Herren själv ledde mig framåt, på olika sätt, och Bibel-läsningen var det som födde starkast tro i mig. Det förstod jag inte då, men det har jag förstått efter att jag blev frälst och fri! Det tog tid och många kullerbyttor blev det efter vägen. Men hela tiden hade jag Jesus tålmodigt vid min sida. Ibland såg Han till att jag "fastnade" för en speciell Bibelvers, som verkligen tog tag i mig. Det var sådana verser som jag just då behövde, för att växa och gå framåt.

Kanske är det så för dig också? Om du är mitt i ditt sökande efter att finna Jesus, och har börjat läsa Bibeln, så var säker på att det är inte en slump att du fastnar vid vissa verser. Det är sådana som ditt hjärta behöver, och fortsätter du att läsa så kommer Herren att guida dig fram så du går från klarhet till klarhet. Vurpor hör till när man går på okända vägar. Rätt som det är ligger det en sten där som vi snavar över, men då reser vi oss upp och vandrar vidare. Allt eftersom vi går tillsammans med Jesus, så lär vi oss att lägga bättre märke till stenarna och blir allt bättre på att upptäcka dem och att undvika dem. Hans mål är att Han ska få befria oss och ge oss ett evigt liv. Det kan Han inte göra, trots att Han är Gud, inte förrän vi själva säger till Honom att vi önskar bli Hans. Då tar Han emot oss med glädje och samtidigt blir det stor glädje i himlen! Läs vad Fyrbåken blinkar i dag om detta!

Fyrbåken blinkar:


(Lukasevangeliet kapitel 15 verserna 3 - 10.)
Då gav Han dem denna liknelse: "Om någon av er har hundra får och tappar bort ett av dem, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och letar efter det borttappade tills han hittar det? Och när han hittar det, blir han glad och lägger det över axlarna. Och när han kommer hem, samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig, jag har hittat fåret som jag hade förlorat. Jag säger er: på samma sätt blir det större glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig än över nittionio rättfärdiga som inte behöver omvända sig.

Eller om en kvinna har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte en lampa och sopar hela huset och letar överallt tills hon hittar det? Och när hon har hittat det, samlar hon väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig, jag har hittat myntet som jag hade förlorat. På samma sätt, säger jag er, gläder sig Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig."


18 kommentarer:

  1. Att lyda Guds Ord, är ovanligt ibland många kristna. Däremot har man en massa meningar om Guds Ord. Själv önskar jag vara så enkel och dum, att jag alltid tror, och lyder Ordet.
    /Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig
      Ja, Gud större och vi själv mindre, det är en bra lösning.

      Radera
  2. All andlig utveckling beror på inställningen till Guds Ord. Många förblir i sina synder, år efter år. Det är mycket tragiskt. Rövaren på korset blev frälst, men större är det att få nåd att leva Gudslivet här på jorden.
    /Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig
      Ja det bästa är att få bli frälst så tidigt som möjligt i livet! Rövaren fann frälsningen i sista ögonblicket.
      Ha en fin Söndag!

      Radera
  3. Tack så mycket. Alla dagar är fina, när vi älskar Gud och tror hans Ord. Det finns ingen dålig dag.
    /Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig
      Det låter bra för dig det! Bara att tacka Herren för det. Själv har jag både bra och dåliga dagar, men Herren är lika stark och går med mig också då dagarna inte är så bra.

      Radera
  4. Det var trist att höra. Vad är en dålig dag för dig?
    /Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig
      Dåliga dagar är motsatsen till bra dagar. Om du enbart har bra dagar så får du tacka Herren särskilt för detta. Då är du ett unikum i denna världen.

      Radera
    2. Myrra: Måste le åt ett träffande svar utan att förtörna vår vän Stig. Klart som korvspad att som vi är skapta iav Herren Gud i all vår ofullkomlighet mår bättre eller sämre vissa dagar.

      Predikaren 3 har gett mig svaren.:
      Det är i sammanfattning en tid för allt vi upplevt och vad Herren Gud utrustat oss med får gåvor. Allt är förgänglighet, men vi skall i detta tunga jordeliv glädjas åt allt det han givit oss i glädje, god dryck och mat för att uthärda slutmålet.Även det är Guds gåva.Tider förändras, inget besår...bara kärleken till Herren består.

      Det är inga ord för mig eller ett citat..jag vet.
      Var dag har nog av sin egen plåga, men varför oroa oss när vi bekänner oss till Gud och hans son Jesus Kristus?

      Radera
    3. Hej Bjarne
      Tack för din hänvisning till Predikaren. Jag slog kapitel tre och har just läst det. Det är ju så mycket gott där, undrar varför man så sällan hänvisar till Predikaren? När man verkligen tänker efter vad där står så är det riktiga guldkorn!

      Tack Bjarne! Fortsatt fin sommar!

      Radera
  5. Det är fler än till mig, Bibelns Ord har talat. Rom.8,28:... för dem som älskar Gud, samverkar allt till det bästa...
    /Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig
      Ja, för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, det är sanning. Så även de svåra, tunga dagarna, kan vara dagar där Guds bästa verkar för oss. Men själva upplever vi dem inte så - fast du gör det Stig. Och det får du bara tacka Gud för! För andra av oss känns verkligen skillnaden mellan glädje och sorg, mellan sjukdom och hälsa, mellan hopp och missmod m.m. Vi vet att Gud går med oss också genom de svåra dagarna och det är det som gör att vi orkar med också de svåra dagarna. Om du aldrig har en svår dag, så var tacksam för det Stig! Det är inte alla förunnat att ha det så.

      Radera
  6. Jag hade det också som ni tidigare. Nu ser jag Gud i det jag möter, den stund det möter mig. Vi har också möjlighet att få en levande tro på Ordet: Varen alltid glada i 1.Tess 5,16. Tron på Guds Ord omskapar oss.
    /Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig
      Ja, tacka Gud Stig, prisa och lova Honom för Hans Nåd!

      Radera
  7. Så fint skrivet av dig, kära Myrra!
    Tack för att du delar med dig av ditt liv och dina upplevelser,
    det var Välsignat att få del av detta starka vittnesbörd!
    Herren Välsigne dig rikligen!
    KRAAAM!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marguerite
      Tack för din uppmuntran! Stor kram tillbaka till dig!

      Guds Välsignelse!

      Radera
  8. Jag tackar Gud, den allsmäktige och allvetande skapare, för att allt han gör, är det bästa. Jag prisar och lovar Gud för hans nåd och godhet imot mig. Än idag låter han mig se mer, av min synd, jag inte såg förut. Prisat och lovat vare himlens och jordens skapare! Upphöjd är han i all evighet!
    /Stig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Stig

      Amen! Prisat vare Herrens namn! Ingen finns som Han!

      Radera

Kommentar: